---
title: "Katastrofläkaren om Venezuelas jordskalv: \"Klämskador och benbrott\""
description: "Minst 164 människor är döda och 971 skadade efter jordskalven i Venezuela. Katastrofläkaren Johan von Schreeb vid Karolinska Institutet beskriver ett akut läge där klämskador och benbrott dominerar – och där de första dygnen avgör hur många som kan räddas."
category: "Utrikes"
category_url: https://dagensblad.se/kategori/utrikes
author: "Margareta Holmberg"
published: 2026-06-25T11:44:00.000Z
updated: 2026-06-25T11:44:00.000Z
canonical: https://dagensblad.se/artikel/katastroflakaren-om-venezuelas-jordskalv-klamskador-och-benbrott-dominerar-skade
tags: ["Venezuela", "jordskalv", "katastrofmedicin", "Johan von Schreeb"]
---
# Katastrofläkaren om Venezuelas jordskalv: "Klämskador och benbrott"

Minst 164 människor är döda och 971 skadade efter jordskalven i Venezuela. Katastrofläkaren Johan von Schreeb vid Karolinska Institutet beskriver ett akut läge där klämskador och benbrott dominerar – och där de första dygnen avgör hur många som kan räddas.

## Skadebilden efter ett stort skalv

Efter de två kraftiga jordskalven i norra Venezuela – magnitud 7,2 och 7,5 med epicentrum nära San Felipe och Yumare – har minst 164 människor bekräftats döda och 971 skadade, ett dödstal som väntas stiga enligt [Al Jazeera](https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/6/25/venezuela-earthquakes-live-two-powerful-quakes-shake-s-american-country).

Skadebilden efter en jordbävning följer ofta ett igenkännbart mönster. Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid [Karolinska Institutet](https://ki.se/en/people/johan-von-schreeb) och en av Sveriges mest erfarna röster på området, har i samband med tidigare katastrofer beskrivit hur benbrott och klämskador dominerar bland de skadade. Med nära tusen skadade kan ett stort antal behöva kirurgi inom de närmaste dygnen.

## Klämskador – den dolda faran

Särskilt fruktade är klämskador, på fackspråk *crush syndrome*. De uppstår när en människa blir fastklämd under rasmassor under lång tid och muskelvävnad bryts ned. När den drabbade frigörs kan nedbrytningsprodukter flöda ut i blodet och utlösa akut njursvikt – en komplikation som kan vara livshotande även för någon som till en början verkade ha klarat sig.

Det gör att tillgång till vätskebehandling och, i svåra fall, dialys hör till de mest akuta behoven – samtidigt som det är just sådan avancerad vård som är svårast att få fram i ett katastrofläge.

## De första dygnen avgör

Inom katastrofmedicinen talar man om ett tidsfönster på ungefär 72 timmar. Under det första dygnen är chansen störst att hitta överlevande under rasmassor; därefter sjunker sannolikheten snabbt. Det ställer hårda krav på att räddningsteam, kirurgisk kapacitet och rent vatten finns på plats omgående.

Venezuela bär dessutom på en strukturell sårbarhet: landets sjukvård led redan före katastrofen av brist på mediciner, fungerande sjukhus och personal. Det förvärrar läget för de drabbade ytterligare.

## Internationellt stöd på väg

Flera länder och hjälporganisationer har börjat mobilisera stöd till det drabbade landet, med sök- och räddningsteam, fältsjukvård och medicinsk utrustning. Samtidigt varnar det amerikanska geologiska institutet USGS för att det verkliga antalet offer kan bli betydligt högre än de hittills bekräftade siffrorna, och för kraftiga efterskalv som kan försvåra räddningsarbetet i redan försvagade byggnader.

För katastrofmedicinen är budskapet att behoven inte tar slut när de första skalven lagt sig. Tvärtom kan trycket på sjukvården bestå i veckor – långt efter att uppmärksamheten flyttat vidare.

## Källor

- [Venezuela earthquakes live](https://www.aljazeera.com/news/liveblog/2026/6/25/venezuela-earthquakes-live-two-powerful-quakes-shake-s-american-country)
- [Johan von Schreeb – Global Disaster Medicine, Karolinska Institutet](https://ki.se/en/people/johan-von-schreeb)