---
title: "Ja-sidan leder knappt när Islands röster räknas"
description: "Med drygt 87 000 röster räknade, omkring 40 procent av totalen, leder ja-sidan i Islands folkomröstning om att återuppta EU-förhandlingarna med 51,2 mot 48,8 procent. Reykjavik röstar ja, landsbygden nej. Räkningen fortsätter."
category: "Utrikes"
category_url: https://dagensblad.se/kategori/utrikes
author: "Maja Falk"
published: 2026-08-30T04:16:00.000Z
updated: 2026-08-30T04:16:00.000Z
canonical: https://dagensblad.se/artikel/ja-sidan-leder-knappt-nar-islands-roster-raknas
tags: ["Island", "EU", "folkomröstning", "Norden"]
---
# Ja-sidan leder knappt när Islands röster räknas

Med drygt 87 000 röster räknade, omkring 40 procent av totalen, leder ja-sidan i Islands folkomröstning om att återuppta EU-förhandlingarna med 51,2 mot 48,8 procent. Reykjavik röstar ja, landsbygden nej. Räkningen fortsätter.

Ja-sidan leder knappt i Islands folkomröstning om att återuppta medlemskapsförhandlingarna med EU. Med drygt 87 000 räknade röster, omkring 40 procent av totalen, står det 51,2 procent för ja mot 48,8 för nej, [rapporterar Euronews](https://www.euronews.com/my-europe/2026/08/30/icelands-eu-referendum-polling-stations-close-as-europe-awaits-results).

Skillnaden är alltså mindre än två och en halv procentenhet, och räkningen fortsätter.

## Ett högt valdeltagande

De preliminära siffrorna pekar mot ett deltagande i nivå med eller över altingsvalet 2024, då 80 procent röstade. Omkring 272 000 personer var röstberättigade.

För en rådgivande folkomröstning är det ovanligt högt, och det säger något om hur laddad frågan är.

## Huvudstaden mot landsbygden

Det tydligaste mönstret i delresultatet är geografiskt.

I Reykjavik leder ja-sidan klart: 55,9 procent i södra valkretsen och 59,4 procent i den norra. På landsbygden är bilden den omvända, med 59,8 procent nej i sydregionen, 60,8 procent i nordvästra och 56 procent i nordöstra.

Det är samma skiljelinje som gick genom den förra isländska EU-processen, och den har en konkret förklaring: fisket. Kustsamhällena lever av det, och EU:s gemensamma fiskeripolitik uppfattas där som ett hot mot både kvoter och självbestämmande. I huvudstaden väger andra frågor tyngre, som valutan, räntorna och säkerhetsläget.

## Vad frågan gällde

Frågan på valsedeln var om Island ska återuppta medlemskapsförhandlingarna med EU. Omröstningen är rådgivande, och den gäller alltså inte medlemskap i sig.

Ett ja innebär att förhandlingar kan inledas på nytt, med samma svåra kapitel som stoppade processen förra gången. Ett färdigt avtal skulle sedan prövas i en ny folkomröstning.

## Marginalen blir en fråga i sig

Om den knappa ledningen håller hela vägen står Island inför ett läge som är svårare än ett tydligt utslag åt endera hållet.

En regering som ska förhandla med Bryssel i tio kapitel om fiske och jordbruk gör det med helt olika styrka beroende på om folket sagt ja med sextio procent eller med femtioett. Och nej-sidan kommer i det senare fallet att kunna hävda att halva landet är emot, vilket är en position som håller genom hela processen.

Det slutliga resultatet väntas när samtliga röster är räknade.

## Källor

- [Iceland's EU referendum: polling stations close as Europe awaits results](https://www.euronews.com/my-europe/2026/08/30/icelands-eu-referendum-polling-stations-close-as-europe-awaits-results)