---
title: "Islands regering lägger EU-frågan åt sidan resten av mandatperioden"
description: "Slutsiffrorna är klara: 52,8 procent nej mot 47,2 procent ja, med ett valdeltagande på 82,5 procent. Statsminister Kristrún Frostadóttir, som själv förespråkade förhandlingar, säger att regeringen i stället ska försvara EES-avtalet."
category: "Utrikes"
category_url: https://dagensblad.se/kategori/utrikes
author: "Margareta Holmberg"
published: 2026-08-30T14:52:00.000Z
updated: 2026-08-30T14:52:00.000Z
canonical: https://dagensblad.se/artikel/islands-regering-lagger-eu-fragan-at-sidan-resten-av-mandatperioden
tags: ["Island", "EU", "folkomröstning", "EES", "Norden"]
---
# Islands regering lägger EU-frågan åt sidan resten av mandatperioden

Slutsiffrorna är klara: 52,8 procent nej mot 47,2 procent ja, med ett valdeltagande på 82,5 procent. Statsminister Kristrún Frostadóttir, som själv förespråkade förhandlingar, säger att regeringen i stället ska försvara EES-avtalet.

De slutliga siffrorna från Islands folkomröstning är klara. 118 040 personer, 52,8 procent, röstade nej till att återuppta medlemskapsförhandlingarna med EU. 105 399, 47,2 procent, röstade ja. Valdeltagandet blev 82,5 procent, [rapporterar Euronews](https://www.euronews.com/my-europe/2026/08/30/iceland-says-no-four-takeaways-from-the-eu-accession-referendum).

Marginalen är 5,6 procentenheter. Vi rapporterade tidigare i dag om 52,5 mot 47,5, som var läget innan alla röster räknats.

## Statsministern förlorade sin egen omröstning

Kristrún Frostadóttir förespråkade själv att förhandlingarna skulle återupptas. Hon leder alltså en regering som just förlorat den folkomröstning den utlyst.

Hennes svar handlar inte om omtag utan om det avtal Island redan har.

"Människor är mycket nöjda med EES-avtalet och med de arrangemang vi i dag har med Europeiska unionen", säger hon.

Och vidare: "Det här kan visa att vi behöver bli ännu bättre på att försvara det avtalet, och jag hoppas att hela alltinget sluter upp bakom det."

## Vad EES-avtalet ger, och inte ger

Island är genom EES-avtalet redan del av EU:s inre marknad. Varor, tjänster, kapital och personer rör sig i huvudsak fritt, och Island tar över stora delar av EU:s regelverk på de områden avtalet omfattar.

Två saker ligger utanför. Den ena är fisket: den gemensamma fiskeripolitiken gäller inte Island, som därmed behåller kontrollen över kvoterna i sina egna vatten. Den andra är inflytandet: Island tillämpar regler man inte har rösträtt om.

Det är den avvägningen väljarna nu bekräftat. Marknadstillträdet är värt mer än rösträtten, och fisket är inte till salu.

## Ett valdeltagande som är svårt att avfärda

82,5 procent är en hög siffra för en folkomröstning i vilket europeiskt land som helst.

Det gör resultatet svårare att relativisera. En knapp seger i ett lågt valdeltagande kan alltid ifrågasättas som ett utslag av vem som råkade gå och rösta. Fyra femtedelar av väljarkåren är ett besked.

Samtidigt är 47,2 procent inte en marginell minoritet. Frågan är avgjord för den här mandatperioden, inte för överskådlig tid.

## För EU är detta ett bakslag i en rad

Island var det närmast liggande utvidgningsärendet i geografisk och institutionell mening: ett litet, välmående EES-land som redan tillämpar merparten av regelverket och som en gång hade en påbörjad förhandling.

Att just det landet säger nej säger något om hur svårt utvidgningen blivit att sälja, också där de tekniska hindren är som lägst.

## Källor

- [Iceland says No: four takeaways from the EU accession referendum](https://www.euronews.com/my-europe/2026/08/30/iceland-says-no-four-takeaways-from-the-eu-accession-referendum)