---
title: "Höstdagjämningen närmar sig, därför är dag och natt inte lika långa"
description: "Höstdagjämningen infaller omkring den 22 eller 23 september, när solens medelpunkt passerar himmelsekvatorn. Namnet till trots är dagen då längre än natten: ljusbrytningen i atmosfären ger ungefär en kvarts extra dagsljus vid ekvatorn och omkring en halvtimme på våra breddgrader."
category: "Vetenskap & teknik"
category_url: https://dagensblad.se/kategori/vetenskap
author: "Agnes Sandberg"
published: 2026-09-16T01:06:00.000Z
updated: 2026-09-16T01:06:00.000Z
canonical: https://dagensblad.se/artikel/hostdagjamningen-narmar-sig-darfor-ar-dag-och-natt-inte-lika-langa
tags: ["höstdagjämning", "astronomi", "årstider", "ljus"]
---
# Höstdagjämningen närmar sig, därför är dag och natt inte lika långa

Höstdagjämningen infaller omkring den 22 eller 23 september, när solens medelpunkt passerar himmelsekvatorn. Namnet till trots är dagen då längre än natten: ljusbrytningen i atmosfären ger ungefär en kvarts extra dagsljus vid ekvatorn och omkring en halvtimme på våra breddgrader.

Ordet lovar något som naturen inte håller. Vid dagjämningen är dagen och natten
inte lika långa.

Skillnaden är liten men mätbar, och förklaringen är oväntat konkret.

## Vad som faktiskt händer

En dagjämning inträffar när solens medelpunkt, i sitt skenbara omlopp kring
jorden, sammanfaller med ekvatorn,
[enligt beskrivningen av fenomenet](https://sv.wikipedia.org/wiki/Dagj%C3%A4mning).

Vårdagjämningen infaller normalt den 20 eller 21 mars, höstdagjämningen omkring
den 22 eller 23 september. Att datumet varierar hänger bland annat ihop med
skottåren: kalendern och jordens omloppstid går inte jämnt ihop, och dagjämningen
förskjuts därför något från år till år.

## Därför blir dagen längre ändå

Två saker gör att dagsljuset varar längre än tolv timmar just den här dagen.

Den första är definitionen. Soluppgången räknas från det ögonblick då solskivans
överkant blir synlig, inte när dess mittpunkt passerar horisonten. Solen har
alltså redan börjat sin dag när halva skivan fortfarande ligger under.

Den andra är atmosfären. Luften bryter ljuset så att solen syns även när den
rent geometriskt befinner sig under horisonten. Vi ser den innan den kommit upp
och fortfarande en stund efter att den gått ned.

## Hur stor skillnaden är

Vid ekvatorn handlar det om ungefär en kvart.

Effekten växer ju längre norrut man kommer, eftersom solen då rör sig i en
flackare bana mot horisonten och tillbringar längre tid i det intervall där
ljusbrytningen spelar roll. Vid 60 graders bredd, alltså ungefär Uppsalas, rör
det sig om omkring en halvtimme.

## Den dag det faktiskt stämmer

Att dag och natt är exakt lika långa inträffar alltså inte vid dagjämningen,
utan några dagar senare på hösten.

Exakt när beror på var man befinner sig. Ju längre norrut, desto längre efter
dagjämningen infaller den dagen, av precis samma skäl som gör skillnaden större
där.

## Vad det betyder i praktiken

För den som bor i Sverige är höstdagjämningen mest en markering.

Det är inte dagen då mörkret tar över, utan dagen då ljusförlusten går snabbast.
Kring dagjämningarna förändras dagslängden som mest per dygn, ungefär fyra
minuter om dagen på våra breddgrader, medan förändringen är som långsammast vid
sommar- och vintersolståndet.

Det är den takten, snarare än dagjämningen i sig, som de flesta märker i
september.

## Källor

- [Dagjämning](https://sv.wikipedia.org/wiki/Dagj%C3%A4mning)