--- title: "Fukt, ras och skadedjur – klimatet pressar Sveriges världsarv" description: "Ökad nederbörd, fler frostväxlingar och varmare somrar förändrar villkoren för att bevara Sveriges femton världsarv. Ringmuren i Visby vittrar, hällristningarna i Tanum växer igen och de gamla timmerhusen angrips av röta. Klimatet har blivit en av kulturarvets största motståndare." category: "Vetenskap & teknik" category_url: https://dagensblad.se/kategori/vetenskap author: "Maja Falk" published: 2026-06-27T10:00:00.000Z updated: 2026-06-27T10:00:00.000Z canonical: https://dagensblad.se/artikel/fukt-ras-och-skadedjur-klimatet-pressar-sveriges-varldsarv tags: ["världsarv", "klimat", "kulturarv", "Unesco", "Riksantikvarieämbetet"] --- # Fukt, ras och skadedjur – klimatet pressar Sveriges världsarv Ökad nederbörd, fler frostväxlingar och varmare somrar förändrar villkoren för att bevara Sveriges femton världsarv. Ringmuren i Visby vittrar, hällristningarna i Tanum växer igen och de gamla timmerhusen angrips av röta. Klimatet har blivit en av kulturarvets största motståndare. ## Femton platser, många hot Sverige har femton platser på Unescos världsarvslista, från Laponia i norr till hällristningarna i Tanum i söder. De rymmer mer än tiotusen år av historia. Men i takt med att klimatet förändras utsätts de för påfrestningar som tidigare generationers förvaltare inte behövde räkna med. Enligt [Riksantikvarieämbetet](https://www.raa.se/lar-dig-mer/publikationer/handbok-i-klimatpaverkan-pa-kulturarv/) är de allvarligaste riskerna ökad fukt och mögel, fler frysningstillfällen kring nollpunkten som spränger murverk, intensivare regn som driver fram erosion och skred, stigande havsnivåer längs kusterna samt ökad brandrisk. Klimatanpassning har blivit en central del av förvaltningen. ## Ringmuren i Visby: kalk mot vatten Visby på Gotland, med sin välbevarade medeltida ringmur, är ett av de mest kända exemplen. Muren är byggd av kalksten som är känslig för fukt: när vatten tränger in i stenens porer och sedan fryser och tinar, vidgas sprickorna. Salter i stenen kristalliserar under fuktiga perioder och spränger ytan inifrån i så kallad saltutfällning. Fler dygn med temperaturväxlingar kring nollan, och en högre årsnederbörd, påskyndar förloppet. ## Falugruvan och Hälsingegårdarna: fukten under och i timret Falugruvan i Dalarna rymmer unika träkonstruktioner både under jord och i de gamla maskinhusen ovan jord. Värsta fienden för det organiska materialet är fukten – och ett varmare, blötare klimat ökar risken för mögel, röta och skadeinsekter i timret. Skadedjur som husbock, vars larver gnager genom virke, trivs i ett mildare klimat och kan etablera sig på platser de tidigare inte nådde. Samma hot gäller [Hälsingegårdarna](https://www.raa.se/kulturmiljoarbete/tillstand-och-bestammelser/varldsarv/), de praktfulla timmerhusen med sina dekorerade salar. När vinternederbörden alltmer faller som regn i stället för snö belastas taken annorlunda och fukten söker sig in – och de ömtåliga väggmålningarna riskerar att ta skada av svängande luftfuktighet. ## Tanums hällristningar: algernas tysta invasion Bronsåldersristningarna i Tanum i Bohuslän, inristade i berghällar för tre till fyra tusen år sedan, hotas av biologisk tillväxt. Alger, lavar och mossor breder ut sig snabbare i ett mildare och fuktigare klimat, täcker hällarna och skadar ytan både mekaniskt och kemiskt när de fäster och lossnar. Återkommande frostsprängning vidgar dessutom befintliga sprickor. Underhållet – bland annat varsam rengöring – blir allt mer krävande. ## Birka och Laponia: arkeologi i förändring Birka på Björkö i Mälaren rymmer arkeologiska lager av organiskt material som bevarats tack vare stabila grundvattenförhållanden. Förändras grundvattennivå eller syretillgång kan dessa lager brytas ned och gå förlorade. I norr påverkas Laponia av att permafrosten viker tillbaka: betesmarker förändras, och lämningar som legat infrysta riskerar att blottläggas och vittra när marken tinar. ## Vad görs? Riksantikvarieämbetet har tagit fram en handbok för klimatpåverkan på kulturarv och stöder länsstyrelser, kommuner och fastighetsägare i anpassningsarbetet. För världsarven finns förvaltningsråd med ansvar för löpande tillsyn. Internationellt arbetar rådgivningsorganet [Icomos](https://www.raa.se/lar-dig-mer/publikationer/kulturarv-och-klimatforandringar/) och Unescos världsarvskommitté med riktlinjer för hur klimatrisk ska vägas in i förvaltningsplaner. Men förvaltarna är samstämmiga om en sak: resurserna matchar ännu inte utmaningens skala. Femton världsarv – och ett klimat som inte väntar. ## Källor - [Handbok i klimatpåverkan på kulturarv](https://www.raa.se/lar-dig-mer/publikationer/handbok-i-klimatpaverkan-pa-kulturarv/) - [Kulturarv och klimatförändringar](https://www.raa.se/lar-dig-mer/publikationer/kulturarv-och-klimatforandringar/) - [Sveriges världsarv](https://www.raa.se/kulturmiljoarbete/tillstand-och-bestammelser/varldsarv/)