--- title: "Förtalslagen ses över: ska sanna uppgifter kunna vara förtal?" description: "En parlamentarisk kommitté ska se över förtalslagstiftningen, bland annat frågan om något ska kunna vara förtal när uppgiften är sann. ”Hur vi som samhälle kan prata om begångna brott ska kännas rimligt och rättvist”, skriver justitieminister Gunnar Strömmer." category: "Inrikes" category_url: https://dagensblad.se/kategori/inrikes author: "Sofia Lund" published: 2026-08-16T15:01:00.000Z updated: 2026-08-16T15:01:00.000Z canonical: https://dagensblad.se/artikel/fortalslagen-ses-over-ska-sanna-uppgifter-kunna-vara-fortal tags: ["förtal", "lagstiftning", "Gunnar Strömmer", "yttrandefrihet", "brottsoffer"] --- # Förtalslagen ses över: ska sanna uppgifter kunna vara förtal? En parlamentarisk kommitté ska se över förtalslagstiftningen, bland annat frågan om något ska kunna vara förtal när uppgiften är sann. ”Hur vi som samhälle kan prata om begångna brott ska kännas rimligt och rättvist”, skriver justitieminister Gunnar Strömmer. Att en uppgift är sann är i dag inget generellt försvar mot förtalsanklagelser. Det är den ordningen som nu ska prövas. ## Uppdraget Regeringen tillsätter en parlamentarisk kommitté med företrädare för samtliga riksdagspartier som ska se över förtalslagstiftningen, [rapporterar TT](https://www.na.se/sverige/fortalslagstiftningen-ska-ses-over/). En central fråga är om något ska kunna utgöra förtal när uppgiften är sann. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) och de rättspolitiska talespersonerna i samarbetspartierna skriver att dagens regler inte tillräckligt beaktar de legitima intressen som kan finnas av att sprida vissa uppgifter. Exemplen som lyfts fram är föräldrar som behöver veta om en granne dömts för sexualbrott mot barn, och våldtäktsoffer som vill varna andra för en gärningsman. "Hur vi som samhälle kan prata om begångna brott ska kännas rimligt och rättvist", skriver de. ## Så ser regeln ut i dag Förtal enligt brottsbalken handlar om att peka ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller på annat sätt lämna uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning. Sanningen i uppgiften är inte i sig en frikännande omständighet. Det som prövas är i stället om det var försvarligt att lämna uppgiften, och först om domstolen kommer fram till att det var det prövas om uppgiften var sann eller om det fanns skälig grund för den. Konstruktionen är alltså tvåstegs, och det är första steget som avgör de flesta fall. ## Varför den ser ut så Ordningen bygger på en avvägning mellan yttrandefrihet och den enskildes skydd mot att förföljas av sitt förflutna. Argumentet för dagens regler är att ett avtjänat straff ska vara avslutat, och att den som en gång dömts inte ska kunna spridas i sociala medier resten av livet av vem som helst. Det gäller särskilt eftersom domar är offentliga och därmed enkla att gräva fram. Argumentet mot är det Strömmer och de andra pekar på: att skyddet i praktiken kan hindra människor från att varna varandra i situationer där det finns starka skäl att göra det. ## Kopplingen till förövarregistret Beskedet kommer bara ett dygn efter att Moderaterna föreslagit ett öppet register över personer dömda för allvarliga brott i nära relation, vilket Dagens Blad rapporterat om. De två förslagen rör samma gränsdragning från olika håll: vad allmänheten ska få veta om en dömd person, och vem som ska få berätta det. Någon tidsplan för kommitténs arbete framgår inte av rapporteringen. ## Källor - [Förtalslagstiftningen ska ses över](https://www.na.se/sverige/fortalslagstiftningen-ska-ses-over/)