--- title: "Dynamiten, dödsrunan och miljonerna: berättelsen om Alfred Nobel och Nobelpriset" description: "Han uppfann dynamiten och blev en av sin tids rikaste män – men det är ett testamente undertecknat i Paris 1895 som gjort Alfred Nobels namn odödligt. Här är historien om mannen, myten om ”dödens köpman” och prisen som delas ut varje 10 december." category: "Vetenskap & teknik" category_url: https://dagensblad.se/kategori/vetenskap author: "Elin Bergström" published: 2026-06-23T03:09:00.000Z updated: 2026-06-23T03:09:00.000Z canonical: https://dagensblad.se/artikel/dynamiten-dodsrunan-och-miljonerna-berattelsen-om-alfred-nobel-och-nobelpriset tags: ["Alfred Nobel", "Nobelpriset", "vetenskapshistoria", "dynamit"] --- # Dynamiten, dödsrunan och miljonerna: berättelsen om Alfred Nobel och Nobelpriset Han uppfann dynamiten och blev en av sin tids rikaste män – men det är ett testamente undertecknat i Paris 1895 som gjort Alfred Nobels namn odödligt. Här är historien om mannen, myten om ”dödens köpman” och prisen som delas ut varje 10 december. ## Kemisten som blev miljonär Alfred Nobel föddes i Stockholm den 21 oktober 1833 och dog i San Remo i Italien den 10 december 1896, 63 år gammal. Han var kemist, ingenjör och uppfinnare av sällsynt bredd – under sin livstid samlade han på sig 355 patent, enligt [Wikipedia](https://en.wikipedia.org/wiki/Alfred_Nobel). Det stora genombrottet kom 1867, då Nobel patenterade dynamiten. Genom att binda den nyckfulla och livsfarliga sprängoljan nitroglycerin i kiselgur skapade han ett sprängämne som var stabilt nog att hanteras och transporteras säkert. Dynamiten blev en kommersiell succé i en tid då järnvägar, tunnlar, gruvor och kanaler byggdes över hela världen, och Nobel byggde ett industriimperium med fabriker i en rad länder. Förmögenheten blev enorm. ## Myten om ”dödens köpman” En ofta återberättad anekdot vill göra gällande att Nobel en gång fick läsa sin egen dödsruna. När hans bror Ludvig dog 1888 ska en fransk tidning av misstag ha trott att det var Alfred som gått bort och publicerat en fördömande nekrolog om en man som blivit rik på att hitta sätt att döda fler människor snabbare. Chockad över bilden av sig själv ska Nobel ha bestämt sig för att ändra sitt eftermäle. Historien är medryckande, men bör beskrivas som just en omdiskuterad anekdot. Historiker har inte kunnat belägga den exakta dödsrunan som brukar citeras, och berättelsen har sannolikt formats och förskönats med tiden, enligt [Wikipedia](https://en.wikipedia.org/wiki/Alfred_Nobel). Oavsett om episoden inträffade som myten säger är det historiska faktum desto tydligare: Nobel valde att testamentera bort nästan hela sin förmögenhet. ## Testamentet 1895 Den 27 november 1895 undertecknade Alfred Nobel sitt sista testamente i Paris. Där bestämde han att den allra största delen av hans kvarlåtenskap – omkring 94 procent, motsvarande drygt 31 miljoner svenska kronor – skulle förvaltas i en fond och dess avkastning årligen delas ut som pris till dem som under det gångna året gjort mänskligheten den största nyttan, enligt [Nobelstiftelsen](https://www.nobelprize.org/alfred-nobel/alfred-nobels-will/). Nobel pekade ut fem områden: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred. Fredspriset skulle till skillnad från de övriga delas ut i Norge. Testamentet väckte strid bland släktingar och tog flera år att verkställa. Först 1901, fem år efter Nobels död, kunde de första prisen delas ut, enligt [Wikipedia](https://en.wikipedia.org/wiki/Nobel_Prize). ## Det sjätte priset som inte stod i testamentet De flesta talar i dagligt tal om ”sex Nobelpris”, men det stämmer inte riktigt. Priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne instiftades nämligen först 1968 – av Sveriges riksbank, inte av Nobel själv – och delades ut för första gången 1969. Ekonomipriset finansieras av riksbanken och fanns inte med i testamentet från 1895. Det är därför, strikt sett, inte ett ”riktigt” Nobelpris i den mening Nobel avsåg, även om det delas ut tillsammans med de övriga och förvaltas inom samma struktur. Distinktionen har debatterats flitigt, inte minst av kritiker som menar att ekonomin lånat prestige från Nobels namn. ## Varför just den 10 december? Året runt arbetar kommittéer och akademier med att vaska fram pristagarna, men en dag är helig. Varje år den 10 december hålls de högtidliga prisutdelningarna – i Stockholm för fysik, kemi, medicin, litteratur och ekonomi, och i Oslo för fredspriset. Datumet är ingen tillfällighet. Den 10 december är årsdagen av Alfred Nobels död 1896. Så varje år, samma dag som kemisten drog sitt sista andetag i San Remo, hedras de forskare, författare och fredsmäklare som han ville belöna. Mannen som enligt myten en gång kallades ”dödens köpman” gjorde sig på så vis till en av historiens mest minnesvärda välgörare. ## Källor - [Alfred Nobel](https://en.wikipedia.org/wiki/Alfred_Nobel) - [Nobel Prize](https://en.wikipedia.org/wiki/Nobel_Prize) - [Alfred Nobel's will](https://www.nobelprize.org/alfred-nobel/alfred-nobels-will/)