--- title: "Algoritmerna flyttar in i undersökningsrummet – AI ska snabba upp svenska diagnoser" description: "AI markerar redan misstänkt bröstcancer i Skåne och larmar om allvarliga fynd på röntgen i Uppsala. Tekniken hittar fler tumörer och avlastar pressad personal – men forskare och regioner varnar: algoritmen ska vara ett stöd, aldrig en ersättning för läkaren." category: "Vetenskap & teknik" category_url: https://dagensblad.se/kategori/vetenskap author: "Birgitta Nyström" published: 2026-06-24T11:42:00.000Z updated: 2026-06-24T11:42:00.000Z canonical: https://dagensblad.se/artikel/ai-ska-snabba-upp-svenska-diagnoser-algoritmer-i-varden tags: ["AI", "sjukvård", "diagnostik", "cancer", "patientsäkerhet", "radiologi"] --- # Algoritmerna flyttar in i undersökningsrummet – AI ska snabba upp svenska diagnoser AI markerar redan misstänkt bröstcancer i Skåne och larmar om allvarliga fynd på röntgen i Uppsala. Tekniken hittar fler tumörer och avlastar pressad personal – men forskare och regioner varnar: algoritmen ska vara ett stöd, aldrig en ersättning för läkaren. Föreställningen om en robot som ställer diagnos är ännu mest framtidsvision. Men på flera svenska sjukhus arbetar redan i dag artificiell intelligens sida vid sida med läkarna – inte som en mekanisk doktor, utan som algoritmer som granskar bilder, sorterar arbetslistor och markerar det som ser farligt ut. ## Fler cancerfall hittas i Skåne Det hittills tydligaste exemplet kommer från mammografiscreeningen i södra Sverige. I den så kallade MASAI-studien, ledd av Kristina Lång, docent i diagnostisk radiologi vid Lunds universitet och verksam vid Skånes universitetssjukhus, deltog drygt 105 000 kvinnor vid screeningenheter i Malmö, Lund, Landskrona och Trelleborg. Resultaten, publicerade i [The Lancet Digital Health](https://www.thelancet.com/journals/landig/article/PIIS2589-7500(24)00267-X/fulltext), visar att AI-stödet ökade upptäckten av cancer med omkring 20 procent – utan att antalet falska larm steg. Samtidigt minskade radiologernas läsbörda kraftigt. AI:n användes för att sortera bilderna och markera misstänkta fynd, men besluten togs av läkare. ## Röntgen larmar i Uppsala I Region Uppsala införs AI i det löpande arbetsflödet. Röntgenavdelningarna på Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping utvecklar ett system som ska upptäcka allvarliga fynd i röntgenbilder och färgmarkera dem i radiologens arbetslista, så att de mest akuta fallen snabbt hamnar överst. "AI-algoritmen ska kunna identifiera ett allvarligt fynd i en undersökning och färgmarkera detta i radiologens arbetslista", säger radiologen Adel Shalabi i [sjukhusets pressmeddelande](https://www.mynewsdesk.com/se/akademiska_sjukhuset/pressreleases/nytt-ai-stoed-kan-ge-snabbare-roentgenssvar-2945606). Syftet är kortare svarstider – inte att ersätta den mänskliga bedömningen. ## Huden under lupp Även hudcancer studeras. Vid Göteborgs universitet har forskare tränat en AI-modell på närmare 1 800 kliniska bilder av skivepitelcancer. När modellen testades presterade den nära den samlade läkarkåren, men forskarna understryker att modellen behöver vidareutvecklas och testas mer innan den kan användas i vården – ett tydligt exempel på skillnaden mellan lovande forskning och färdig klinik. ## Riskerna: vem bär ansvaret? Entusiasmen tonas av tunga invändningar. Det handlar om ansvarsfrågan om AI har fel, om patientsäkerhet och om att prestandan kan svaja när verktyget möter andra patientgrupper eller annan utrustning än den tränats på. Medicintekniska produktrådet (MTP-rådet) har tagit fram en rekommendation om att AI-produkter måste valideras både före och under användning. Överläkaren Joachim Lundahl vid Karolinska universitetssjukhuset ger ett konkret exempel i [Läkartidningen](https://lakartidningen.se/nyheter/ny-rekommendation-ska-vassa-ai-diagnoser/): en modell som sägs hitta 97 av 100 cancerfall kan under andra förutsättningar falla till 84 procent – och försämras ytterligare över tid. Regionerna uppmanas att testa verktygen i sin egen miljö. Till detta kommer en jämlikhetsfråga. De stora universitetssjukhusen står för en oproportionerligt stor andel av AI-projekten, vilket väcker oro för att en patient i glesbygd inte ska få samma tillgång till AI-stödd diagnostik som en patient i en storstad. ## Stöd – inte ersättning Den samlade bilden från svenska sjukhus och forskare är samstämmig: AI kan göra diagnostiken snabbare och i vissa fall mer träffsäker, och avlasta en personal som lider av kompetensbrist. Men tekniken är ett beslutsstöd. Den sista bedömningen, och ansvaret, ligger fortfarande hos läkaren – och så bör det förbli tills verktygen är grundligt validerade. ## Källor - [Screening performance in the MASAI trial](https://www.thelancet.com/journals/landig/article/PIIS2589-7500(24)00267-X/fulltext) - [Nytt AI-stöd kan ge snabbare röntgensvar](https://www.mynewsdesk.com/se/akademiska_sjukhuset/pressreleases/nytt-ai-stoed-kan-ge-snabbare-roentgenssvar-2945606) - [Ny rekommendation ska vässa diagnoser där AI använts](https://lakartidningen.se/nyheter/ny-rekommendation-ska-vassa-ai-diagnoser/)