---
title: "73 700 färre elever till 2030: skolnedläggningar blir valfråga i 70 kommuner"
description: "Antalet barn mellan 6 och 15 år väntas minska med 73 702 fram till 2030, motsvarande 311 skolor av genomsnittlig storlek. Inom fem år har 280 av 290 kommuner färre elever än i dag."
category: "Inrikes"
category_url: https://dagensblad.se/kategori/inrikes
author: "Maja Falk"
published: 2026-09-03T04:19:00.000Z
updated: 2026-09-03T04:19:00.000Z
canonical: https://dagensblad.se/artikel/73-700-farre-elever-till-2030-skolnedlaggningar-blir-valfraga-i-70-kommuner
tags: ["skola", "demografi", "kommuner", "val 2026"]
---
# 73 700 färre elever till 2030: skolnedläggningar blir valfråga i 70 kommuner

Antalet barn mellan 6 och 15 år väntas minska med 73 702 fram till 2030, motsvarande 311 skolor av genomsnittlig storlek. Inom fem år har 280 av 290 kommuner färre elever än i dag.

Sverige väntas ha 73 702 färre barn i åldern 6 till 15 år år 2030 än 2026. Det motsvarar 311 skolor av genomsnittlig storlek, [rapporterar SVT](https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/dramatisk-minskning-av-elever-stangda-skolor-het-valfraga) med siffror från Sveriges Kommuner och Regioner och SCB.

Ser man längre fram blir talen större. Till 2035 handlar det om 168 293 färre barn i grundskoleåldern, vilket motsvarar 710 skolor.

"Inom fem år är det inom 280 av 290 kommuner som antalet grundskoleelever minskar", säger Emelie Värja, chefsekonom på SKR.

Enligt SVT är skolnedläggningar en valfråga i ett sjuttiotal kommuner inför valet den 14 september.

## Varför det inte går att spara sig ur

En skola har kostnader som inte krymper med elevantalet. Lokalen ska värmas, taket lagas och rektorn betalas oavsett om det sitter arton eller tjugofyra elever i klassrummet.

Skolpengen följer däremot eleven. När en årskull är mindre än den förra minskar intäkten direkt medan kostnaden ligger kvar, och skillnaden måste tas någonstans: färre lärare, större klasser eller en skola mindre.

Det är den mekaniken som gör att en demografisk kurva blir kommunalpolitik. Frågan är inte om pengarna räcker till lika många skolor, utan vilken av dem som ska stängas.

## De två sätten att räkna

Att omvandla barn till skolor är en tumregel, inte en prognos. 311 skolor betyder inte att 311 skolor kommer att stängas, utan att elevminskningen motsvarar så många genomsnittliga skolors elevunderlag.

Var barnen försvinner avgör vad som faktiskt händer. Minskar en årskull med tio procent i en storstad slås klasser ihop och byggnaderna används vidare. Minskar samma andel i en glesbygdskommun med en skola per ort finns ingen sammanslagning att göra som inte innebär skolskjuts i en timme.

## Vad en nedlagd skola gör med en ort

Skolan är ofta det sista av kommunens ansikte utåt som finns kvar på en mindre ort, efter att posten, banken och vårdcentralen försvunnit.

När den stänger byter orten karaktär för barnfamiljer. Beslutet är därför sällan bara en fråga om lokalkostnad per elev, utan om huruvida orten ska fortsätta vara en plats dit någon flyttar med barn.

Det är också förklaringen till att besluten skjuts upp. En skolnedläggning är den mest impopulära åtgärd en kommunpolitiker kan genomföra, och en majoritet som vill bli omvald i september tar den sällan i augusti.

## Vad vi inte skriver

Vi har sett uppgifter om att ett bestämt antal kommuner planerar nedläggningar, men inte kunnat verifiera den siffran i en källa vi läst, och publicerar den därför inte.

Det som är belagt är underlaget: färre barn, i nästan alla kommuner, inom fem år.

## Källor

- [Dramatisk minskning av elever – stängda skolor het valfråga](https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/dramatisk-minskning-av-elever-stangda-skolor-het-valfraga)