--- title: "45-åring åtalas för dubbelmordet i Brattås 2005 efter dna-släktforskning" description: "En man och en kvinna i 70-årsåldern dödades med yxa på gården Brattås utanför Härnösand den 2 juni 2005. Nu åtalas en 45-årig man, gripen i april i år efter dna-baserad släktforskning. Han nekar till brott." category: "Inrikes" category_url: https://dagensblad.se/kategori/inrikes author: "Margareta Holmberg" published: 2026-08-07T08:35:00.000Z updated: 2026-08-07T08:35:00.000Z canonical: https://dagensblad.se/artikel/45-aring-atalas-for-dubbelmordet-i-brattas-2005-efter-dna-slaktforskning tags: ["Härnösand", "dubbelmord", "dna", "rättsväsende"] --- # 45-åring åtalas för dubbelmordet i Brattås 2005 efter dna-släktforskning En man och en kvinna i 70-årsåldern dödades med yxa på gården Brattås utanför Härnösand den 2 juni 2005. Nu åtalas en 45-årig man, gripen i april i år efter dna-baserad släktforskning. Han nekar till brott. En 45-årig man åtalas för dubbelmordet på gården Brattås utanför Härnösand. En man och en kvinna, båda i 70-årsåldern, dödades med yxa den 2 juni 2005, [rapporterar Borås Tidning](https://www.bt.se/sverige/man-atalas-for-dubbelmord-i-brattas/). Mannen greps i april i år och häktades den 10 april. Han nekar till brott. Åklagaren beskriver i ett pressmeddelande bevisläget som starkt. Det avgörande i utredningen var dna-baserad släktforskning. ## Vad metoden går ut på Tekniken löser ett problem som annars är olösligt: att det finns dna från en gärningsperson som inte finns i polisens register. I stället för att söka efter en exakt träff jämförs spåret mot databaser med dna som privatpersoner själva laddat upp för att hitta släktingar. Träffar på avlägsna kusiner ger en ingång, och därifrån bygger utredare ett släktträd bakåt och framåt i tiden med hjälp av kyrkböcker och folkbokföring. Resultatet är inte ett namn utan en krets. Den kretsen snävas sedan in med traditionellt polisarbete: ålder, kön, var personen bodde vid tidpunkten. Först därefter tas ett prov som antingen matchar eller inte. ## Varför det tog tjugoen år Ett spår som funnits sedan 2005 blir användbart först när metoden finns. Sverige öppnade för den här tekniken efter att dubbelmordet i Linköping 2004 klarades upp 2020, det första svenska fallet där dna-släktforskning ledde till en gärningsman. Rättsläget har därefter reglerats, och metoden används i ett begränsat antal ouppklarade grova brott. Det förklarar också varför just gamla fall dyker upp i tur och ordning. Det handlar inte om att utredningarna återupptagits av en tillfällighet, utan om att ett verktyg blivit tillgängligt för spår som redan låg i frysen. ## Det principiella problemet Metoden har en invändning som är värd att nämna även när den fungerar. Den bygger på dna som människor lämnat för sin egen skull, för att kartlägga sitt ursprung, och den gör dem till ofrivilliga ingångar till släktingar de kanske aldrig träffat. Den som laddar upp sitt prov samtycker för egen del, men inte för sin kusins räkning. Avvägningen mellan det och möjligheten att klara upp mord med två offer är en riktig avvägning, inte en självklarhet åt något håll. ## Vad som återstår En åklagares beskrivning av bevisläget är ett partsbesked, inte en bedömning. Mannen nekar, och skuldfrågan prövas av domstol. Datum för huvudförhandling framgår inte av rapporteringen, och åklagaren namnges inte. ## Källor - [Åtalas för dubbelmord efter dna-släktforskning](https://www.bt.se/sverige/man-atalas-for-dubbelmord-i-brattas/)